Blah blah blah

När allting är svart är det svårt att se ljuset.

J tyckte att det är bättre att jag är inlagd en gång för mycket än en gång för lite. Det kan jag förstå resonemanget bakom, men jag vill inte bli inlåst igen. Trots att det kanske skulle vara för mitt eget bästa.

Jag har i alla fall lovat att skriva till henne hur jag mår varje dag tills vi ses nästa vecka igen.

Har så mycket på gång nu med lägenhetsvisningar och paket som är på väg, och allt sådant att jag inte vill bli inlagd. Trots att jag innerst inne vet att det skulle vara bra för mig. Jag väntar tills paketen som är på väg dyker upp och sen kanske, kanske...

Jag vet inte. Jag känner mig ganska ensam i det här. Även om jag kanske inte är det.

Ekonomin är paj också. Låsbytet gick på 600kr, och fakturan kommer nån gång snart. Det kanske inte verkar mycket, men för någon som får ut kanske någonstans mellan 7000kr och 9000kr så är det mycket. Sedan komme en massa småräkningar också, så vi får se hur mycket som blir kvar i slutändan.

Min mun har gjort ont sedan i fredags, men jag har inte råd att gå till tandläkaren. Yay? I think not. Jag tror att det är en visdomstand som tränger fram, men samtidigt är tandköttet runt den är som en hård kula som gör ont och jag är rädd att det kanske är infekterat. Men som sagt, jag har inte råd. Har knappt råd att handla mat som det är, och en vecka kvar till löning, ungefär, eftersom FKs pengar kommer den 27e.

Ja ja.

Kämpa på.

Räkning för när jag låg inne kom också. Hejdå 500kr.

Vet inte vad jag ska säga mer.

Blah.