Någon att älska

Paranoian är inte lika akut idag. Istället är jag mest trött och rastlös, en dålig kombination.

Har skrivit lite, och det var trevligt. Vill skriva mera men behöver ett ämne eller tema... Ja ja.

Har sytt lite också, det gick sådär. Blah.

Ont i magen och det river i bröstkorgen, små ilskna råttor som försöker klösa sig ut. Ångestfågeln har byggt bo mellan revbenen, och inte ens Stesoliden dödar fågeljäveln.

Det är helt enkelt inte roligt att vara jag idag.

Jag saknar något stabilt, stabiliteten av ett förhållande. Jag saknar att säga jag älskar dig och mena något djupare och större än systerlig eller vänskaplig kärlek. Nästan alla jag känner i min egen ålder eller äldre har börjat skaffa familj, de gifter sig, det är dop, någon blev precis mamma. Jag vill också.

Jag vill också.

Men det är jag inte redo för. Vad jag vill ha är någon att älska villkorslöst, och som älskar mig tillbaka lika villkorslöst. Det gör inget om vi bråkar ibland, sånt hör till.

Jag vill ha någon att älska.

Någon som älskar mig.

Suck.